Benchmark : Vad Trade Compliance kan lära av McDonald’s - FTK tullkonsult

Vad har McDonald’s med tull och trade compliance att göra? Mer än man tror. I tider av ökande regelkrav, leverantörsstyrning och hållbarhetspress blir frågan allt viktigare: Hur bygger man långsiktiga, fungerande partnerskap i leveranskedjan – även när trycket ökar?

Låt oss börja där många började om – med Brexit.

Supply chain disruption – lärdomar från Brexit och pandemin

När Storbritannien lämnade EU den 1 februari 2020 kastades företag in i ett nytt tullmässigt landskap. Redan efter folkomröstningen 2016 inleddes en lång förberedelseperiod. En del företag:

• Bytte leverantörer för att slippa krånglig tullhantering

• Krävde mer dokumentation och efterlevnad från sina partners

• Gjorde ingenting – och löste det (nästan) ändå

Sedan kom pandemin. Supply chains rubbades i grunden, och ett gemensamt tema blev tydligt:

Hur samarbetar vi med våra leverantörer när förutsättningarna förändras radikalt?

Samma fråga ställs nu på nytt, exempelvis med CBAM, där importörer måste begära detaljerade utsläppsdata från sina leverantörer.

• Byter vi leverantörer direkt när något blir svårt?

• Kravställer vi – eller samarbetar vi?

• Tänker vi kortsiktigt eller långsiktigt?

McDonald’s trebenade stol – ett annat sätt att tänka

Under Brexit-åren arbetade jag hos en av McDonald’s logistikpartners. En sak stack ut: långsiktighet och gemensamt ansvar.

Detta har rötter i hur McDonald’s byggt sin affärsmodell – en franchiseorganisation där restaurangerna ägs lokalt men delar meny, system och varuflöde. Bakom detta finns en enkel men kraftfull modell:

The Three-Legged Stool – ett partnerskap mellan McDonald’s, deras leverantörer och franchisetagare.

Tanken är att alla tre ben måste vara starka för att stolen ska stå stabilt. Inget ben – inte ens McDonald’s själva – får växa på bekostnad av de andra. Alla ska lyckas tillsammans.

Från burgare till tull: Vad modellen säger om trade compliance

McDonald’s leveranskedja är komplex, global och högvolym. Att den fungerar beror på:

• Långsiktiga relationer med leverantörer

• Tydliga men ömsesidiga krav

• Samarbete framför dominans

• Delad förståelse för affär och ansvar

Detta är också grundpelare i framgångsrik trade compliance. Att följa tullregler är inte bara ett internt arbete – det bygger på att leverantörer kan leverera rätt uppgifter i rätt tid. Klassificering, ursprung, CO₂-data, tullvärden – allt bygger på förtroende och kvalitet i leveranskedjan.

Här kan företag inom import och export dra lärdomar:

• Långsiktiga leverantörsrelationer gör det lättare att hantera nya krav

• Transparens och gemensamma lösningar ger stabilitet

• Trade compliance är inte bara regelverk – det är struktur, relationer och kultur

Tullkonsultens perspektiv: Teknik i all ära – men grunden är mänsklig

Många försöker lösa compliancefrågor med teknik. Och tekniska lösningar är viktiga – särskilt när volym och komplexitet växer.

Men det mest robusta systemet i världen tappar sitt värde om leverantörsdatan är felaktig, relationen är bruten, eller grundinformationen saknas.

Därför är trade compliance mer än ett system – det är ett arbetssätt.

Och ibland kan vi lära oss oväntat mycket från… en snabbmatskedja.

Hur jobbar ni med era leverantörer?

Tänker ni partnerskap – eller punktinsatser?

Jobbar ni förebyggande – eller reaktivt?

Står stolen stabilt – eller lutar den?