Trade to Aid : När handel blir utvecklingssamarbete - FTK tullkonsult
- Konsult Tullrevision
- för 4 dagar sedan
- 2 min läsning
Kan tullhantering vara en del av biståndsarbetet?
Det låter kanske långsökt. Men i ljuset av Sveriges biståndsstrategi och ett globalt handelsklimat i förändring finns goda skäl att ställa just den frågan.
I denna artikel vill vi på First Trade Kit (FTK) visa hur handel, tull och samhällsansvar hänger ihop – och hur svenska företag kan spela en oväntad men viktig roll.
Det nya biståndet – där handel står i centrum
Den 14 december 2023 presenterade den svenska regeringen sin reformagenda för biståndet. Den nya linjen markerar en tydlig kursändring:
“Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning.”
Det här är inte bara en politisk formulering. Det är ett erkännande av att handel är en kraft för utveckling – inte ett sidospår. Tullar, gränspassager och regelefterlevnad kan vara hinder. Men rätt hanterade kan de också bli motorer för tillväxt, investeringar och långsiktig kapacitet.

Trade to Aid – vad menar vi med det?
Trade to Aid är inte ett etablerat begrepp – ännu. Men det kan fungera som en tankemodell:
Hur kan företag använda sin kompetens inom handel för att bidra till utveckling – samtidigt som de stärker sina egna affärsnätverk?
Det kan handla om:
• Att stärka tullkompetens hos leverantörer i utvecklingsländer
• Att förenkla handelsprocedurer i samverkan med lokala aktörer
• Att driva pilotprojekt som visar hur bra ’trade compliance’ kan se ut – även i låginkomstländer
• Att erbjuda stöd eller utbildning som del av ett bredare CSR-arbete
För vissa företag låter detta långt bort. För andra kan det ligga helt i linje med befintliga hållbarhetsstrategier.
Tullfunktionens dolda potential
Tull och bistånd har länge setts som skilda världar. Men ser vi till globala handelsutmaningar – som för långa ledtider, bristande transparens och höga trösklar för små exportörer – blir det tydligt att starka tullsystem och god gränshantering är avgörande för utveckling.
Det är därför internationella organ som UNCTAD och WCO länge arbetat med program som bygger upp tullförmåga i utvecklingsländer.
Och det är därför det nya svenska biståndsfokuset är så intressant. När bidrag minskar och lån ökar, ökar behovet av affärslogik i utvecklingssamarbete. Handel är en nyckel – och tullhantering är en förutsättning för handel.
Ett fönster på glänt för nya idéer
Kanske är det nu läge att fundera:
• Kan ditt företag vara med och skapa förändring – genom handel?
• Finns det sätt att stärka dina partners i andra länder, inte bara kommersiellt utan strukturellt?
• Kan din tullfunktion bidra till hållbar utveckling – genom träning, öppenhet eller stöd?
Förbättringar på ena sidan av gränsen förenklar ofta handeln på den andra.
Och all export är, trots allt, någon annans import.
Sammanfattning – framtiden får utvisa
Vi vet att bistånd är komplext. Handel också. Men tillsammans kan de bli något kraftfullt – och i bästa fall, något hållbart.
Kanske kommer vi aldrig starta Tullspecialister utan gränser. Men vem vet?
Kanske är det just i skärningspunkten mellan trade, aid och accountability som framtidens utvecklingssamarbete tar fart.